Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Q os kungens broder var det aldels iogen skall,
Meo här var elakt folk, som lago kungen full.
Hofslinkor, lisraare, smekungar hafva vållit,
At konung Birger ord och lofven aldrig hållit.
Men säg, om ondt bärfrån på elfva år I hört?
POSSE.
Nej, himlen vare tack, som ondskan så förstört!
BRUNKE.
För sådant bör I mig ha i et tacksamt minne,
Jag bar nn äntlig fådt i kungen annat sinne.
I en så öramer sak jag sparde ingen flit
Sistledne höstas, när prints Waldemar kom hit,
Jag af min moda fick en ljuflig frukt förfara,
För redlig kärleks kraft brast ondskaos stygga snara.
POSSE.
Jag hört de samma ord af printsens egen mun.
BRUNKE.
Min riddare, jag ber, at veta mig förunn,
Hur hertig Erik sig i detta målet funnit
Och om han med sin bror till samma sinne hunnit.
Pass på, dölg ingen ting, mån tro han tviflar än,
At jag är kungens, hans och hela rikets vän?
POSSE.
För en så redlig man jag ej beböfver väija,
At saken, som den är, till alla delar säija.
Jag tillstår gerna det jag ej än kunnat se,
At printsen säker år . . .
BRUNKE.
Ack, vackre riddare,
Jag svår vid afgrundsdjup och himmels höga throner,
Vid rikets helgon och bögstvördade patroner,
Vid alt det heligt är, ja vid min egen själ,
At jag af hjärtans grund vill kungens bröder väl.
Prints Erik orätt gör, om han tror mig om ränker.
XIX: 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
