Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hao vet, den konung kan omögligt lycklig bli,
Mot rikets säkerhet, som skaffar sig parti.
En högstält stämpel är pä falsk och dåglös penning,
Där blott fios konganamn, men icke dygdens känning,
Den tbronen, som bar glänts af parpor ocb af gnll,
Men icke af förstånd, är foga värdefull.
Den som af dygd och vett bör framför andra pråla,
Må efterveriden ej med svarta färgor måla.
Et barn och barnabarn ej bålla må för skam,
At räkna ot sin börd ifrån så ädel stam.
Vår moders afskcdstal till oss ju såleds lydde,
Dess strida tåreflod oss alt för mycket brydde.
Till slut hon snyfta fram: Mig anar hvad som sker,
At jag i denna verld ej mera träffar er.
I häl8en nu er bror, min son och landsens fader,
Ocb sägeo, at jag går nr verlden nögd och glader,
Nu se’n jag af dess bref den Ijofva tidning fådt,
At edert gamla hat så lycklig ända nåd t.
Min barn, nu faren väl, er himlen må bevaral
Vi kunde knapt et ord på hennes tårar svara.
Med vördnad kysste vi vår moders band till slut,
Och med halfbrntna ord från henne gingo ot.
Dr. MÄRTA.
Min svärmors visa tal är mig forundt at höra,
Ocb du för det så ut, at det en sten kan röra.
Min mer än egna mor, do Nordens stora frn,
Ack vore jag i alt min Gud så när som du!
Jag aldrig vaknar up elP lägger mig at aofva
At hjärtat glömmer bort försynen vördsamt lofva,
För hvart förmaningsord, som varit mig så kärt,
Och från min barndom jag af denna drottning lärdt.
Ack, at jag kunde rätt intill min sista ända
Till mitt och andras gagn dess visa råd använda!
Kon. BIRGER.
Ja, ja, nog käns jag vid min moders trogna råd,
Men onda mänskjors list och djärfva öfverdåd
Ha ofta hindrat mig dess höga vishet följa.
Jag bör den hemlighet för eder icke dölja,
At Torkel Knutson skuld till alt det onda var,
Hvartill mitt bjärta nu en gruflig leda har.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
