- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 19. Johan Göstaf Hallman, Gustaf Palmfeldt och Carl Johan Lohman /
114

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den falskhet, du i qvall har vist mot dina bröder,

Den gjör at aldramäst mitt ömma bjärta bloder.

Jag hört på denna stund, min konung, vid ditt bord
Så mycket krusadt tal, så många kärleks ord.

På alt för nesligt sätt du årligt folk bedrager,

Dock kan jag väl forstå från hvem du rådet tager.

Jag sager kort om godt, det blifver taokan min,

At sjelfve djäflen bar det rådet gifvit in.

Dr. MÅRTA.

Knut tala ej så hårdt mot din lagkrönte konung,

Hvar tungan hafver gift, har hjärtat ingen honung,

Mig och min enda son den saken närmast rör,

Jag har min Birger bedt at Be sig visligt för.

Jag till vår säkerhet det rådet honom gifvit,

At låta efter lag afstraffa dem till lifvet,

Som afvog skjold ha fördt mot kung ocb fosterland,
Ocb nu så ska det ske, nu å’ de i vår band.

KNUT BLÅ.

Min drottning, ack ty värr, det bar jag länge vetat,

At eder öfverraagt vår kung till ondska retat,

Den Brunken, som här står, hans råd du följer måst,
Den du dock borde fly som en forgiftig pest.

Hvad du om afvog skjold nu i ditt tal påminte,

Jag det med några ord kund gjöra lätt till inte,

Men tar ej bort därtill den aldra minsta stund,

Hvart barn i Sverge vet, ditt tal är utan grund.

Min drottning jag med sorg måst säga dig de orden,
Gemåler har man sedt till konungar i Norden.

Som stämplat sina råd med blod till sitt fördärf,

På et ocb samma sätt till detta stygga värf.

En Ulfhild, Bergem, en Margreta, en Sopbia,

Som etter fådt till mjölk ur drakars spenar dia.

Ack, drottning, akta dig för denna stygga hop,

Går du i deras spår, din graf blir deras grop.

Prints Magnus, du, som nu där ner i Danmarks rike,

I vett ocb fägring knapt bland printsar har din like,
Ack, hvad en lycklig stund då himlen det bedref,

At du liksom en brand ur elden refven blef,

När du från detta hof, där ondskans ifver larmar,

Blef från Håtuna lek uppå en hofmans arma**

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:12:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/19/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free