- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 19. Johan Göstaf Hallman, Gustaf Palmfeldt och Carl Johan Lohman /
131

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ehuru denna bop mot mig sin båga spanner,

Dock när det kommer an på dem och deras vänner,

At man dem bjelpa vill, då hor man intet hot,

At man gjör Gud och lag och samvete emot.

Jag ofta påmint blir om mina eder dyra,

Men alt består däri, de vilja sjelfva styra.

Min värda kungamagt de undandraga sig,

Men neslig envåldsmagt de söka öfver mig.

De slugt med lagens larve regeringslystnan skyla.

Sin vredes eld till mig med hot och ovett kyla,

Med framgång jag mot dem mig ställer i försvar,
Som denna oprors flock nn mer ej tillflykt har.

Dr. MÄRTA.

Mig gläder det jag bör min Birger sig besinna,

Nu får jag först bos dig et kungahjärta finna.

Du lyser på din thron, lät se at du står fast,

Lät ingen skrämma dig till snöpligt återkast.

En kung bör aldrig sig i sina löften hasta,

Fast i et orätt slut han råkat sig förhasta.

Så loflig envishet nu mer gjör honom stor,

Han visa bör, at han utaf sig sjelf beror.

Dock bör ditt tänkesätt från mitt sig aldrig skilja,

Lät se, at du din lag har ständigt i min vilja,

Och är min vilja först vi frälste måtte bli
Med landsflygt, mord och blod från printsarnes parti.
Här får ej hjelpa hvad de hota eller snyfta,

Man bör dem på en gång så utur sadeln lyfta,

At aldrig en af dem törs nånsin flåsa mer,

Det är det första råd, min kung, jag gifver er.

Lät ingen infödd svensk sig in i rådet smyga,

De gamla slägten minst, ty de ä’ oss för dryga,

Och rent at tala ut, bör ingen inhemsk få
Et embete af vigt i riket förestå.

Lät ingen svensker bli på gods och pengar mägtig,

Få Torkel Knutssons vis i landet alt för prägtig,

Ty folket är så dumt i detta lappris land,

At sådant sätter dem helt blindvis i sitt band.

Lät ingen kungabalk bli oss et rättesnöre,

Gif intet åtal rum på hvad vi ta oss före,
Regeringsformen blir vårt eget välbehag,

Vi straffe utan dom och dömme utan lag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:12:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/19/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free