- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 19. Johan Göstaf Hallman, Gustaf Palmfeldt och Carl Johan Lohman /
193

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

När Iris, som var vant, för glatta glaset stod,

Och morgonandakt sin med största ifver gjorde,

Bäd ansigte och hals med skön hets vatten smorde,

Samt gjorde knäfall för sitt nnga qvicka blod,

Som parpnrfärgeo strök på hennes h vita kin ner,

Jast tå et kärt besök hon för sin lystna finner.

Herr Sprättbök kommer in beklädd i fransker dräckt,
Jag mente, at han var bland priusarne af biode,

Båd näsa, mun ocb hår vor’ stålte efter mode.

Jag fraktad* Iris skull för honom bli förskräkt,

Hålst när ban började så böglårdt til at tala,

Som våbrkläckt kyckling plä om Olsmässtideo gala.

Gudinna, sade han, hår kommer eder slaf,

Then eder skjönbet har i bårda bojor fängslat,

I bar med dolder kraft så grymt mit hjerta ängslat,

At jag ej annat ser än bädda mig i graf,

Dock med en enda blick, om I ehr trål betraktar,

Han sjelfva himlens gunst emot then nåd föracktar.

Med stolta ögnehvarf ser Iris an sin trål,

Dock tänckte; Hvad skall jag i thenna saken göra?

Skal jag ha bjerta til hans unga blod förstöra,

Skall i min skjönhet bo så obarmbertig själ,

Hålst han meriter bar, så stora och så skjöna,

Them jag ey annat kan än med min nåd belöna?

Han ingen läsvurm år, thet ser jag på hans hy,

Sit hår förstår ban väl at pudra och at ansa,

Hans ben se mig så ut, som lär ban propert dansa,

Ocb intet lär han sig med räkenskaper bry,

Förr skulle jag på man til bleka döden bida,

Förrn svarta blecket jag skull1 på hans finger lida.

Herr Sprättbök ban fick ja — ack sockersöta ord!
Först bröllop, hushåld sen, tapeter, tafior, speglar;

I skönsta triumphant vår stålta Iris seglar.

Här vankas drufvors saft af skönsta slag på bord.

Håf Morian på eld’n, lät caffekannan koka,

The noga begge vor1 i thetta lika kloka.

XIX: 13.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:12:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/19/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free