Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då
Brukspatronen vid Graninge bruk
ädel och hogvälaktad
Herr Jacob Clason
med sin kära brud
Jungfru Margareta Elisabeth Polack
i Stockholm christprydeligen sammanvigdes
den 9 Sept. 1735.
Min fjäder, roa tig inom tit lilla linne,
Men tu, min tanka, gack kring jordens ronda trackt,
At bland the många land thet riket igen finna,
Som ibjand riken all har aldra största mackt,
Gack tit tbär matkar små sit lena siden spiona
Ocb blåblek perlemor ger mycken dyrbar prackt,
Eli’ tit thär ståblsatt band utur bergfasta gjömmor
Jern, koppar, silfver, guld til stora högar tömmer.
%
Ther är ju rikdom nog, hur mången är som vågar
At sättia dristig fot på Neckens lösa blå,
Och fast bans krökta köhl så långa vägar tågar,
Til främmand land och strand at hemgjord afvuod få,
Fast grannens snea mine hans upsåt äfven plågar,
Dock ifrigt går til vägs så dyrbar skatt at nå,
Men fast et sådant land så älskad odall äger,
Fins dock hvad öfver nog tbess sällbet öfverväger.
Sen alla himlars drott sit stora mästerstycke
Til högsta sit beröm ubr nögda händer lagt,
Togs sidst uhr svartan mull naturens skönsta smycke,
Thet af alsmäcktig band fick konglig öfvermackt,
Then lilla täcka verld, som egde guda tycke,
Ty skaparen på then sin egen likhet bräckt.
Och fast för nesligt brott then dyrd förlorad vorden,
Är dock Guds äfvenbild thet ädlaste på jorden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
