- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 19. Johan Göstaf Hallman, Gustaf Palmfeldt och Carl Johan Lohman /
202

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Här, stå vi då igen; vi lika långt ä’ komnay
Jag går på bygden då at bondens bröllop se.

Hur folk vid bröllopsbord båd vakna op och somna
Och har de unga friskt sin spelman syssla gje.

Au dansa de i ring och än i långa raden,

Men hvad skall bonden roed sit bröllop in i staden?

Så blef det ej ntaf, nå gåen i stan tillbaka,

Där handlens tjufva frukt oss ymnogt fägna må,
Utaf hvars söta trä vi välgångsfrukten skaka,

Och denna saken lär vår brudgum bäst förstå,
Men som i våra dar slikt är et trätoämne,

Ä’ vi så sluga och det denna gången lämne.

Si så är alt förgjort, bvartbelst jag tanken sänder,
Så kommer hon igen utfattig, arm och tom,

At hvilket ämne hälst jag sickt och syfte vänder,

Så slår dock likväl alt om rätta målet bom.

Hur kan då annat skje, än at jag det förtryter
Ocb därför nu i harm tvärt af med skriften bryter.

Men I, utvalda två, mig därför intet slippa,

Nej, nej man drager ej så lätt sin bröllops-råck,
Man biudes ej så lätt tilsammans i en knippa,

Ty om I något rå, så rår jag litet ock,

För eder skull i dag jag börjat bar at skrifva,

För eder skull ska ocb de sista rader blifva.

Men huru sku de bli? Mån jag skali en berömma?

Ja nog I det fortjent med eder rena dygd.

Men när som ros och låf uhr allas pännor strömma,
I bvar en bröllopsskrift, så är beröm en blygd.
När sämsta brudepar får beta dygdens näste,

Hvad skall för loford då bli öfrigt för de bäste?

Det är så gammalt nu at brudefolk berömma,

Alt låf är skrifvit op i både smått och stort,

Jag tror jag häldre skall om edra laster dömma,

Det är väl mera nytt, men intet ondt I giort,
Stor sak jag kan likväl Ehr något förekasta,

Man kan i våra dar ju sjelfva dygden lasta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:12:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/19/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free