- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 19. Johan Göstaf Hallman, Gustaf Palmfeldt och Carl Johan Lohman /
207

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Knapt var det kommit dit» sig infant där en nål,
Som svor i himlens höjd vid silke, trå och linne,

At aldrig nånsin hon skall tåla kärlek inne

Hos sig i samma ram, ty tänck hvad såramål»

Sad hon,a han sargat bar för mig en käck hjältinna,
Dock skall han vid det skott ej heller silke spinna.

Men saken bilagd blef förutan ägg och stål,

Om kärlek oro gör, så kan han ock förnöja,

Ty möjan prästen fick och prästen fick sin möja.

Han lemnad ej sin bok, hon lemnad ej sin nål;

Så slutar Endräckt här fru Tvedräckts trätosaga,

Jag tror, at ho som vill kan rätt på sagan taga.

Herr brudgam. som i dag i äckta brudstohl står
I förr har trätan skiljt emellan bok och kärlek,

Nu önskas annan gång ehr lyckans sköna vå’rlek

När I uti ehr famn den andra makan får,

En mö, hvars vittra vett, hvars dygd ocb stilla seder
Tycks visa, hon är född ocb fostrad op för eder.

Vår jungfrubrud, som nu bär sidsta gången krans,
I tåen i dag i band en prästman, som är käcker,

At hvilken oväld sjelf et vackert låford räcker,

Som bar fortjent ehrt alt, som I förtjenat hans,

En man, på hvilken alt om Gud ocb dygd predikar,
Och ehr förutan ett i alla stycken likar.

Så lef då, vackra par, med ro i många år.

Den påsten komme sent, som annat skal bebåda,

Än at vär Fjellström med sin Asplun altid skåda,

Hur do ras välgångs ros uti sin blomma står.

Jag spår, at inom natt och år de vittnen finnas,

Som göra sku, at vi må denna dagen minnas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:12:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/19/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free