Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hao skyndad’ som ban sad’ til Himlafadren såta,
Meo sorgbeklåmda fru, hvad blifver tbet af tig,
Som tredje maoneo måst* med betan tår begråta,
Ta t5r vabl tycka tu, God bård bar visat sig.
Men bör en kraftig tröst or andans eget Ijnd:
I ä’ ej skilde åt, I alle å* hos Gud.
I bederliga barn, visst trösten öfver väger
Tben sorg, i bjertat kaos vid fars ocb morfars graf,
På sidsta dag ban står med ebr för Gud ocb sager:
Min Gud, bär är jag nu ocb barnen tu mig gafl
Mit hjerta redan gläds af et så himmelskt rop:
I vackert skildes åt, I vackert kommen hop.
Til slut jag skyndar, dock jag skyllas skull’ för dater
Om jag förgäta skull’ vid thenna sällas grift,
At eder tala med, I snälla advocater,
I som med konst ocb vett gje fram så mången skrift
Tör bända at bland ebr bar Acbab månger bror,
Tben jag en liten dickt nu til et slot betror.
Tbet bände sig en gång i rökig bondestuga,
En spinnel var helt snäll, at spinna sina nät,
I tbem ban satt på lur at fånga mygg ocb fluga,
Ocb rätt som bäst ban satt ocb spann, så bände tbet
At pigan med en qvast båd’ nät ocb spinnel tog,
Ocb hastigt alt ibop i brinnand’ låga slog.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
