Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Samt then sumpiga mark tig bär en grofvare gräs-växt,
Skal tin dräcktiga biord tber utaf dock trifvas i betet,
Tarfvar ocb ej vara rädd för smittan at utbya fanad.
Lycklige tu, som får, bär vid tina vanliga strömmar.
Under skuggiga trän tig svalka vid belgade källor.
Här skola näroge bij’n, som draga tilhopa sin banog
Ur lina blommiga fält, bland löfven å blomstrena surra,
Ocb med liufliga stim til sömnen låcka tig oftast.
Tben som skär tina löf, skal qväda på bergene bj*ante,
Mädan tin skogs-dufva så täck, fast beser i liudet,
Kuttrar å knorlar i kapp med turtur-dufvan ur almen.
Ti ty ru s.
Hiorten, lätter å fot, skal förr uti luftene beta,
Hafven torkas ock ut, samt fiskar spritta på landet,
Ja, förr skal Araris samt Tigrens läge förändras,
Partber i floden Arar ta’ vatn, ocb Tyskar i Tigren,
Än jag keisaren ocb hans nåd skal glömma beprisa.
Meliboeus.
Men vi måst’ nu fly til torra tbet Africas ode,
En part til Scytbien, til floden Oaxin å Creta,
Somlige til the från vår verid längst flyttade britter.
Acb, mon’ nonsine jag skal få på longliga tider
Se mina tegai igen, mina små torf-takada koijor?
Eller ock en gång fägna mig åt mina signade riken?
Skal tben krigare flock få nyttia så brukade plögder
Ocb vår bärliga säd? Si, bvart tben skadliga tvedräckt
Äntligen oss bar stört, si b vad för kostliga giärden!
Ymp’ nu pärona tin, Melibé, sätt nu tina vinträ,
Gå?n er gång, mine får, min fordom lyckliga fänad,
Jag får icke så mer, som förr, ur kojona gröna
Fägna mig åt er gång uti bergens törniga brantor;
Siunga för er jag får ej mer mina visor, ocb inte
Få’n I föras i bet af mig bland videt å väpling.
T i ty rus.
Dock kora, bida man bär, lät ock oss uu bvila tilbopa
På grön löfvet i natt; jag bar söt-äplen i förråd
Och castanjer miuk, samt ostar af ymnoga miölcken.
Qvällen ar också förhand, tbet röker redan i bygden,
Skuggen af högdren å marckene sig nu st.äcker i längden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
