- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 19. Johan Göstaf Hallman, Gustaf Palmfeldt och Carl Johan Lohman /
386

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vällastig anslag gör på ögnefager tärna,

I hvilken fägring sielf sig synlig spegla kan,

Fast än bon utan blygd af hvar sig maler an,

Som blomman af bvart bi tål stulna kyssar gärna,

Han harmas ej, at fler ha närning af hans rätter,

När han nr andras fat sig ock får stiäla mätter.

Hans utslag olust blir, han öker satans rike,

När han bär stulen eld på andra mäns altar,

Hon talar mansens språk, bvart barn har annan far,
Tils han och hon en gång hvaran i sorg bli like,

När af sitt sam vet tbe för gamla fel få plaggor,

För thet at andras synd växt up ur tberas vaggor.

Gn visper anslag gör på bara krus af fläder,

Fast flickan dygden knapt til blotta namnet känt
Och intet mera lärdt än hålla bröstet spänt
Samt fräsa i sin drägt som segel uti väder,

Så tycker ban äntå, at från vår mormor Gva
Har hon för alla mör i verlden lärdt at lefva.

Hans utslag blifver sorg, ty ungmor räds at siunka,
Om i kalt vatten hon skull’ doppa banden sin,

Hon vet ej hvad som fors i huset ut ell’ in
Och kan ej mer än stads för speglen stå och prunka,
Thess största tidsfördrif är ingen ting at göra
Och öfver andras drägt en rynkog näsa föra.

Så slöge anslag måst ock slöge utslag vinna,

Ho som på berget sår, skär måssa up för säd,

Ho som sig buga vil för odygds ormaträd,

Lär ock sin sorge-matk i hvarje äple finna,

Hvem dygden intet för i famnen - på sin flicka,

Får mast sin läske-dryck ur salta källor dricka.

Tvärtom, godt utslag städs mot dygdigt anslag svarar,
När dygden för sitt sår hos dygden hämtar bot,

Oör han, hvars kringa band omvrider verldsens klot,
A t thet som himlen ent, sig ock på jorden parar,

När bröllops-linnet väfs af dygdens ädla trådar,

Hvar nöjets rosengård i annars sköte skådar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:12:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/19/0398.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free