Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att hans litterära samverkan med SlJERNHJELM afbröts genom
dennes död 1672.’ Längt föré denna tid hade oekså hane
lärarebefattning med BLIXENCRON upphört; men deremot hade
han mottagit en annan för tvenne bröder REENSTIERNA, med
hvilka han hade den glädjen att, efter sin saknade mästares
död, få företaga en utländsk reea, som varade i fem år.
Under denna tid besökte han Tyskland, Frankrike, Holland.
England och på återresan Danmark. I Leipzig uppehöll han
sig i två år och två år i Paris, då han gjorde sig
fullkomligt förtrogen med dessa länders litteratur; att han redan förut
var förtrogen med deras språk, synes af hans »Herdevisor»
till brodern Johan, hvilka skrefvos före hans utländska färd.
Återkommen till Sverge på våren 1679, möttes han af
en vid denna tid ovänligt kall och stormig väderlek, som
var allt för oblid mot det mildare klimat, hvarvid hans
svaga kroppsbyggnad under de sednare åren blifvit van.
Han insjuknade i Stockholm. Sjukdomen, som började med
skörbjugg, tycktes vara snart Öfvergående; men hastigt
till-kommo svårare symptomer: lungorna angrepos, andedrägten
besvärades, och den 8 Juli nyssnämnde år »inslumrade han
i den sista sömnen fromt och lugnt, full af sannt hopp och
brinnande tro». Hans stoft fördes till Upsala,och begrofs i
Domkyrkan den 12 September med verser af hans fordne
lärjunge JACOB REENSTIERNA och akademisk högtidlighet,
hvar-tiU universitetets dåvarande rektor, OlOF RUDBECK, hade
inbjudit med ett latinskt program: en ära, ovanlig, om ej
ensam, för en person, som icke stod i någon direkt
förbindelse till akademien. Ännu betydelsefullare är den
heders-bevisning, som svenska akademien betygade i den
minnespenning, hon 1848 lät prägla öfver den för mer än ett och ett
halft århundrade sedan bortgångne skalden, och det mästerliga
äreminne, som med anledning deraf författades af
akademiens ledamot, professor ÅTTERBOM. Minnespenningen företer
på ena sidan namnet SAMUEL COLUMBUS, omgifvet af en
lagerkrans, hvaromkring läses: Imaginem, si non
vultum, carmina reddunt. På andra sidan ses en yngling
i den drägt, som tillhörde Columbi tid, knäböjande vid en
grafvård, på hvilken hvilar en lyra, hvarunder läses namnet
STJERNRJBLM; i omskriften står: Spiritum carae tenuem
Camenae. I afskämingen läses födelse- och dödsåret
1642—1679.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
