Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
O Eva, Eva dock! livad gärning ta nu giorde;
En gärning, hvilken du at tänckia hixna borde:
Om eij för fruckten skull, som syntes täck och röd,
Dock för den Herren skull, som dig den fruckt förböd.
Nu haar du, arme Barn! en dyran måltijd hållit:
Nu haar en äppleby t din hällsos fruckt förv&llit:
Din illa lystna tand haar nu den Maaten kändt,
At all din effterkomst sig känner än ömtändt.
När hon altså Gudz Bud och så sitt välstånd rubbat,
Ey vände hon igän, för’n hon och hade tubbat
Till samma synd och last mäd sig sin äckta Mann.
*Sij, huru Qvinnans ord Mans hiertat böija kan!
Den Mannen obetänckt Gudz Laag desslijkes kränckte:
Där lågo både två i synd och skam nedsänckte:
Där lågo hön ock han ock såg hvar annan ann;
Män råd ok hielp ock tröst visst’ hvarken hon ell han.
Äländigt Hionelag! och du vår Moder Eva,
Som icke var förnögd, män ville högre sträfva,
Än dig din vinga baar, Nu du oss vara skal
Till lärdom, första Moor, at högmod går för fall.
Äländig ock så nu du Mänskie-släcktes Fader,
Som satt för lijten stund så mäcktig, rijk ock glader,
Män haar nu intet meer af alt thet du har hafft,
Än Sorg at aldrig få igen hvad du har tafft.
Nu måtte Lustan sielf väl sorgekläder draga.
Och du, du blijda Sool, ett Molnefloor omtaga,
När du nu skåda måst den Handen under kinn,
Som kort tillförend satt all Verldsens Herskarinn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
