Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
O Himmel! Hvad för hoop af nöd, af straff och pl&gor!
At myran aldrig gick så tiock vijd stubb- ochHågor
Om vijdan Sommardag, som denne plåge-tropp,
Som nu offgrymlig kom att qvällia Mänskians kropp.
Sij, synden är en Root till all den myckna nöden,
Som vij måst dragas mäd, och sist den hårda döden!
Ock at en timlig död eij ända skull vår nöd,
Så kom på timlig död en evig nöd och död.
Ynkvärdigt Herre folk! beklagligt kungesläckte,
Som på ditt Regement så plötzlig spijran bräckte!
O falska höghets skeen! o dyra vällust-kftst,
Som evigt allas Lijf och Siäl umgälla måst!
Yl· Forst-Evangelium.
Män Gudh, en nådig Gudh, som ansijr all vår Jämmer,
När den som aldramäst vår’ blöde Hiertan klämmer,
Han sijr ock nu den ångst, som dcsses Siäl ock Kropp
Förutan bättring qväl ock utan bättrings hopp.
Han sijr dem sålede an, som Läkiaren den kranka,
Mäd blijd och tröstrijk syyn, mäd fromm ock hielpsam tanka,
Ock sade: Mänskians Säd han söndertrampa skal
Ditt Hufvud, snöde Orm, som vållde dätta fall.
O hugnefulla’ Röst! o Guda Röst, hvess lijke
Än aldrig klufvit haar däd hvalla Luffterijke!
O öfverflödand Röst af kärlek! liufste Röst,
Som nånsin hafver rördt ett sorgligt syndebröst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
