Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På verdsens yppna Haaf haar oss vårt öde satt;
Vij vanckom af oek til, vij ymsom daag mäd Natt.
Vind, Mootvind, Lugn ock Storm tilskifftes finnom vij;
Mång dödlig farligheet vij blinde sväfvom i.
Mång’ prydlig’ Land ock strand vij skådom här ock där;
Til mången herligh Öö vij läggiom mäd begär:
Män skada! man eij veet, hvad Örter man där får:
Mångt Suckersött Förgifft vårt Sinn’ ock lijf för-rå’r.
Står Seglet fullt ock stint, yfs man af Lyckan good;
Hvar våg då höijer opp vårt arma, stållta Mood;
Strax Lyckan vidrig är, haar Modet sagdt go-Natt:
Förtviflan, Sorg ock harm haar då dess rum besatt.
Nu seglas lustigt af. nu går för Vind ock Våg;
Thäd bär så lyckligt dijt, man fijker mäd sin håg;
Män snart är Stormen växt, ock snart är Vädret länkt.
Man ofta drifven blir, dijt man haar aldrig tänkt.
Ja, offta ekeer, ty värr, thäd bär så lijte vijd,
At Skeppet får en Stööt ock därmäd siunker nijd.
Man seglar för tu skööt ock störtes need i qvaaf; ·
Man ährnar sig til Lands ock får i Siön sin Graaf.
Säll den, som fooga kan sig vijsligt effter Vinn,
Ock, när han blås förstärkt, taar somlig Seglen in,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
