Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Man (skada!) Man ey veet, hvad örter man der taar;
M&ng’t Suckersött Förgifft vårt Sinn och’ lijf bedraar.
Vij seglom for tu sköt, vi hafvom Vinden god;
Då pyeer, sväller opp vårt arma, stfilta mod.
Men som däd flyger mäst, för’n vij vett Ord utaf,
En Klippa stöter till; Skepp, Gods och Folck i qvaaf.
Säll den, som foga veet sig vijesligt elfter vinn,
När han påblås förstarckt, tar somlig seglen inn,
Sandreflar, Klippor flyr, seer sig alt varli for,
När Vädret sträfvar mot, med Tålmod väntar BÖör!
Väl then, som effterg&r then rätta Segel-nå&l,
Then sanna Süärnans Lius til ett ofeelbart måål!
Fast haffsens böllior blå grymt stöta bord och stamen,
Han elfter faran får en glad och tryggan Hamn.
Then dMes Perseens ful·
vad iag nu är, thet skal tu blij; hvad iag har varit,
Thet ästu nu; hvad tu förfar har iag förfarit.
Thet bästa, iag har lärdt, iag tig nu lära skall:
En stark inbillnings krafft regerar Verlden all.
Lef skijnbart glans åt fängn-kär Barn; var du försichtig;
Gör hvad tig bör och känn tig sielf och lef uprichtig!
Den en odödlig Siäl har gifvit mig och tig,
Den Frögd han gifve tig, som han har gifvit mig!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
