- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 2. Samuel Columbus /
263

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dom, erkännas af dem värdigom värdig, hvilket man icke
med undanskrymslan, utan med upvakt och förtienster
öf-verkommer,- sade han sig intet passa pä, sig intet ha
sväl-tit än. då svarade jag: ded kan än vara tid nog. — —

En g&ese hade een gång kiöpt tree flaskor vijn och fält
nehr een p& vägen. Då frågade herren, hvar han hade
giort af den tredie; han sade, att han har fullit och slagit
sönder henne. Herm: hnr giorde du? gässen slog sigh i
marek med flaskorne ock sade: så der, herre!

En herre sade åth sin gåsse: gack nu ock slå sönder
di der, som du giool dhe andre, gässen går stad och slår
genast sönder öfrige flaskorne, säyandes, att han lydde sin
herres befallning.

En gullsmed ved Kopparberge hade een karg ock elack
hustru. En gång hade han fremmande hem med sigh;
hustrun tog till att bannas som vahnligit, för det att han
altijdh hade hem gäster med sigh, som hiälfte’n alt förtära
dheras lilla förråd, han nappade ’ti hatt’n, hör på henne så
andächtigt, som hade han varit i Kiörckja, säger icke ett
ohl. Hans vänner frågade: M:r Hans, hva gör ni? Svar:
Tyst, min fru Predykar; Jag måste hör’ på.

En fremling kom een gång till upsala; och elfter han
hade hört mycket talas om denne universiteten i fremmande
kind, begtärte han een lärd Kar at disputera med. När det
nu koin till illfälningen, viUe den fremmande inte tahla
Latin, kanskee ock intet kunde, ey häller kund’ han Svenska;
bad altså, att han måtte fåå een, som kunde disputera med
tecknande. Dee gåfvo honom een Smedh, som dee klädde
vackert till. När dhe vore oppe i Academi en, begynte den
fremmande på först och vijate fram ett finger. Smee’n
vij-ste fram två. Den fremmande räckte fram tree. Smee’n
knytte näfven och räckte fram den. den fremmande tog i
Böxsäcken och vijste fram ett äple. Smee’n hade inte an-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:09:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/2/0263.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free