- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 20. Samlade skrifter af Jacob Frese /
97

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Dåranom händer ibland som ban alt visliga giorde,

Och den vise igen som dåranom ägnad och borde.

Den ogudaktige med den frommas lycka bekrönes,

Den gudfruktige med den arges plåga belönes.

Skicklighet ei til gunst, ei konst til rikedom hielper,

Hvad den ene giedt hopp en annan skadar och stielper.
En af fängelse förd blir högder å konglige thronen,
Anuan af konunga börd måst lämna scepter ocb cronen.

Sådan är världsens art, sed, skick och svikliga lycka,
Somblige lida förtryck och somblige andra förtrycka.
Ytterst kommer bär an then svultne och hungrande giästen,
Tysta hyddones drått, som rider å blackotte hästen,

Slägts-utödaren, ja, den trumpna, ohygglige, gambla,
Toma ocb tunna, som jämt vil fånga, fälla och sambla,
Döden syndenes son, obeveklig af ängslan ocb böner,
Ytterst hälsar ock han på Adams döttrar ocb söner,

Dem han å olikt sätt om lif och lefverna bringar,

Ocb med grufliga makt dem hotar, trycker och tvingar,
Somblige uti hast, och pinsamt somblige späker,

Och sine fångne i mull til mahl och förödelse vräker,

Detta är änden å alt. Och ho kan skilja i grafven
Konunga spiran? Ho kan åtskilja tiggare stafven?
Meuskian, kommen af jord til jord måst snarliga komma,
Likt en drömm, en strömm, ett gräs, ett glas, ene blomma.

Sen, I dödlige, sen en sorgligt lysande spegel,

Och påminner er jämt er bortgångs lära och regel.

Om uti saligit hopp I döden i tankarne bore,

Han ehr icke så svår, så altings faselig vore!

Ty så gruflig han är dem ei hans nalkande lida,

Lika så liufiig är ban dem honom trösttiga bida.

Och hvad ville han vähl mot de behiertade våga?

Bruten är ju hans udd och bräckt hans skadliga båga.

Döden dödar oss ej, han vil i fällande frälsa,

Döden ä kropsens död. ocb döden ä siälenes hälsa.

Han giör ett hastigt tahl af all vår träldom och möda,
Följer oss i vår graf, när vi äre stele och döda,

XX: 7.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:12:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/20/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free