Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vår forvande (id,
foreståid
i en brudskrift
åhr 1718.
JMär veriden i de forna dar
Anna en höfvisk jungfru var,
Ej vid sin ahra flåter.
Men lefde utan färgad skien,
Så i sin tankar kysk och ren,
Som oförkräukt i later.
Då var den rätta gyllne tid,
Och pen’gen, som man giar sig vid,
Låg i sin mörka linda,
Den blanka malm kund’ ingen än,
Ty fattigdom var dygdens vän,
Till girughet förblinda,
Man lefde allmänt ängla-likt,
Och nöjet giorde folket rikt.
All flärd och falskhet sufvo,
Och arghet var ej född den tid,
Då när rättfärdighet och frid
Hvarannan bänder gufvo.
Men den bar afskied af oss fått,
Och med sin belgd till hvilo gått,
Man tror som det och synes,
At nu naturen icke mer
Oss så fullkomna foster gier,
Sen platt des kraft aftynes.’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
