Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lyck-önskan til
secreteraren ädel och hogachtad
herr Otto Fredric Engelke,
och dygd-ed la jungfrun
jung£ Anna Beata Albrecht,
vid deras bröllops-act i Stockholm den 1 Nov. 1726
ander siukligt tilstand, fattad af
J. F.
Jag som förlängst med mogna skiäl
Sagt hela Helicon far-vähl
Med alla sång-gudinnors cor
Och världslig vishet, som där bor.
Som aldrig nånsin någon dag
Tänckt mera några glada slag
På min forstämda lata slå,
Men sorgse thoner då och då,
Som redan i min egen bild
Vid men8kior8 samfund ser mig skild,
Och tycks bland vissne skuggor stå
Dem ingen mera tänker på.
Jag undrar hur det kommer til,
At jag i grafven fika vil,
Och än en gång i kring mig se,
Hvad som i världen månde skie.
Hielp Gud, hvad buller, bång och gny,
At rycktet höres opp i sky?
De usle trälar hålla fort,
Som de från första början giort,
At ryckas, rifvas, slitas, dras,
Och ofta om ett intet tas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
