Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sä vidt man uänsin bör af godligket och tro,
Så vidt som uådens ord utbredt sin vingas fiäder.
Så vidt beröms hans namn i våre christna städer,
Ocb än där svänska längst i bedna tomter bo.
Hvad vålde, guda man, din bortgångs färdighet?
Sant är, at do till åbr, som mogen från oss rycker,
Dock giör vår saknad, at man dig för tidig tycker,
Jag vet, det spår oss, men jag vet ocb intet vet.
Hiälp Gud, skuir denne feigd de andar väcka opp,
Som i sin bedna tro ha lost vår lära byta,
Soro på vår salighet med hemligt bat förtryta,
Så vor hos oss ej mer, om ej til himlen bopp.
Vi se ren hafvets kast, och bor dess svall sig rör,
Ocb, om nån slippa får bese det dålda diupa,
Straxt olfvar redo stå på stranden den at glopa,
Då vandne faran oss på nytt i faran för.
Ett bad jag bedt af Gud, om ban så haft behag,
A t än bans tid förlängts til freden börjat lysa,
På det de kyrckior, som nn stamma gudar bysa,
Af dess bekante nit fått ställas för en dag.
Dock, det år alt förment, jag skyndar dit jag tänkt,
Ocb si, jag söker dig, den jag dock icke finner,
Men, om jag om din graf ej mer beställa hinner,
Så lämnas på den sten, där man din aska sänkt:
En berde, den sitt kall af öfver-herden fick,
Som kiände sine får, som de sin herde kiände,
Den til apostlar ej ov.årde ämnen sände,
Til öfver-herden bär den trånga vägen gick.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
