Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3.
Jag tänker på de forrå tider,
8 o in med fördubblat ve mitt biärta skiar,
O bur ombytlig veridsens glädie är,
Ocb måst mig qväl för dig jag lider,
För dig, som aldrig än giordt ledt din man,
En nyttiad frögd oss mäst bedröfva kan.
Skall nu med gråt min glädie nämnas,
Så vill vår sorg vår bugnad bämnas.
Ach, kanst du än,
Så kom igån.
Kom från din tysta dvala,
Ånnu ett ord at tala.
4.
Men dig från jord ocb himmel kalla,
Där du nu äst fordelt till bägge två,
Mig fåfängt ocb förgäfves blifva må,
Din siäl bar frögd bland helgon alla,
Din kropp förmultnar i sin mörka muld,
Dock bägge måste ba af mig sin skuld.
Miu suckar himmelvärts sig vända,
Min ögon jord-vägs tårar sända,
Som bägge två
Befallning få,
At, om ditt tillstånd böra,
Men minst din ro förstöra.
5.
Jag mins, när vi vår hiordar bette,
Där enighet i lugne vikar ror,
Ocb nöjet i de låga hyddor bor,
Där menlös lusta diuren rette,
Ocb vi bad nog i kärleks öfverflöd,
At se det gräs som blifva skull vårt bröd,
Mins, hur vi löf ocb qvistar bröte,
Ocb gräs i knutar samman knöte,
Det bunne vi,
At sålle bli,
I lyckor, oss till lvcka,
Hvad himlen ville tycka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
