Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men bor är alt förbytt, o ganska svikfullt hopp,
Si, så är vänners tro, si så är veridsens lopp.
Val last.
Som vattnet fort sin kos i strida strömmar rinner,
Som liuset snart förtärs, när det i blästen brinner,
Så äfven våre åbr i vällust svinna bårt.
Hvi spilla vi vårt lif, som elliest är så kårt.
Människians fräck- ocb stålthet.
Hvart vill ditt blinda bopp ocb ditt förmätna sinne,
O osle Adams barn, halt med ditt bogmod inne.
Du måst, ehuru du för döden byser bat,
Dock blifva grafvens rof ocb egne matkars mat.
Människans bastiga forvandling.
Som sno snart smälter bårt, och glöd till aska brinner,
Som giaset hastigt bräcks, och blädrao flycktigt svinner,
Så atan skillnad ock förvandlas arm ocb rik,
Så vanskas bog ocb låg, snö, glö, glas, blädra lik.
Siålenes odödeligbet.
Jag spor, bvi en odödlig siäl för kropsens död förskräkes,
Mån1 hon ock menar hon skall dö, när lifvets lins ntsläckes,
Nej, då far anden bårt till ro, som här bar hållits fången,
Och om ett litet ögnableck är snaran söndergången.
Vår vantro giör oss, dödlige, i dödsens stund så svaga,
At vi frimodigt afskied af oss sielf ej kunna taga.
Döden.
Åst du bin grymme, för den ingen kan sig fria,
Som färdas döf ocb blind ocb stödes vid en lia,
Som är så glupsk, at du må alla svälga opp,
Hvi syns da då så tom ocb äger ingen kropp?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
