- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 20. Samlade skrifter af Jacob Frese /
378

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och 8Ölfret des värde, ja, hon är yppare at skattas än
pär-lan^i sin pärlerno.

Söker da dig skattar; en trogen qvinna är en skatt,
den sig sielf förvarar, men förvarar hon sig icke sieif, så
är hon sinom marine ett glödande bett järn i bans barm,
och hans förmågos förtärande mahl.

En qvinna, den sig icke i tukt håller, är lik en
utkastad åtel, dit korparne flyga at taga sig rof.

Straffa mig icke för tvetalighet, ty hos dem ondom
röjer jag felen, men hos dem frommom rosar jag deras
dygd, dock, at döma oväldugt, bör man icke så mycket
tadla på qvinnan; hon giordes ju af mansens sido-ref.

Jag håller väl med Syrach före, at qvinnans list är
öfver ormsens list, men hvad skall jag då döma om mig
sielfvan, som äfven är född af ena qvinno.

Bryter man eller qvinna sitt äktenskap, så är det
fuller en lika stor synd, dock finner jag den åtskillnad
därvid vara, at, där hustrun är otrogen, där är hela boet
förskiämt.

Lejonets rytande är förskräckeligit, men en tvär mans
vrede går genom märg och ben.

Ho fasar icke för åskians blixt och liungande ocb bo
grämer sig icke vid tyrannens trug och hot?

Ett trä eller koppar-beläte behåller sitt grymma skick,
men en vred man förgrymmar mångfaldigt sin skapnad med
sin hys och anletes förvandlande.

En eld gick ut, hvars låga var outsläckelig; alla de,
som des fabrlighet sågo, jämrade sig. Denne elden var
oenighet emellan man och qvinna, hvilken hvarken med
råd eller förmaningar hos dem kunde stillas, ty deras
förstånd var förvändt i raseri ocb de fördes fångne i drakens
fiättrar.

Daggen lisar gräset, rägnet fuktar jorden och giör
åkrarne fruchtsamme, så skaffar ock sämja emellan man
och qvinna tilldrä^t och välsignelse.

Den sina föräldrar icke i vördning håller, såg honom:
Hans förråd skall som agnar och som stoftet under
himmelen förströs ocb hans namn skall utur hans släckte
utskrapat varda.

Mine föräldrar, o I mine kiäreste föräldrar! Efter den
högste eder mig ifrånskildt i de spädare åbren, måtte det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:12:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/20/0390.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free