Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Härigenom förlorade väl Gyllenborg sin gunst hos
konungen, som nu slot sig till Hom, den han förtroligt kallade
uäUer Vateru; men det krigiska språk, som fördes af
det sig kraftigt resande partiet, eldade största delen af
nationen, som inbillade sig den tid vara kommen, då man
skulle återtaga, hvad man i den Nystadska freden förlorat.
Den bullersamma riksd&jgen 1738 började den 15 Maj.
Genom utdelande af fullmagter in blanco och genom
inrättandet af klubbar, som nu först uppkommo, hade
Gyllenborg ännu mer förstärkt sitt parti. Grefve C. G. Tessm
blef landtmarskalk och derefter blefvo sekreta utskottet,
bankoverket och alla vigtiga fördelningar af ständerna för det
mesta besatte af dem, som voro tillgifne förbundet med
Frankrike och fiender till Ryssland. Följden häraf blef
ett fredsförbund med Frankrike på 10 år, med vilkor att
intetdera af rikena skulle utan det andras samtycke under
tiden ingå förbund med någon annan magt. Grefve Hom,
som under en tidföljd af 28 år styrt riket såsom
kanslipresident, såg sig nu tvungen att begära afsked. Grefve
Gyllenborg, som intog hans plats, utnämndes till
kanslipresident den 16 April 1739 och innehade detta höga
em-bete till sin död.
Grefve Homs och hans anhängares förfarande mot
riksrådet VelUngk med flera vid riksdagen 1726 hade
motpar-tiet, som nu var rådande, icke hunnit glömma *) och anställde
i sin ordning en lika räfst med de rådsledamöter, som till-
*)Ett bref af rikshistoriografen Schonberg, intaget i Bergii
Samlingar XVIII: 109, innehåller följande märkvärdiga anekdot om
grefve Horns förfarande, då grefve Vellingk störtades: “Samma
afton, som beslutet om Grefve Vellingk fattades i SekretaUtskottet,
for Conrad Ribbing, som var af Horns motparti, till
Landtmarskal-ken och bad honom komma upp i SekretaUtskottet. Horn sade sig
ej ha hjerta att bevista så hårda ventilationer emot sin vän Grefve
Vellingk; han hade bett alla sina vänner göra allt sitt till att fria
honom. Når Ribbing kom upp i Utskottet, ropade alla Horns
vänner ideligen korsfäst, och beslutet fattades. Då for Baron Ribbing
genast tillbaka till Horn och^ sade: Nu får jag hugna Eders
Exel-lens, att Eders Exellens’ önskan är vunnen och Grefve Vellingk
befriad. Då ändrade Horn färg och sade; Så förtusende–––––-.
Adien, Eders Ekeilens, sade Ribbing, jag ville endast upptäcka, huru
stor skrymtare Eders Exellens är.“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
