- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 5. Jacob och Anders Wollimhaus samt Olof och Carl Gyllenborg /
33

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anders Wollimhaus (Leyonstedt)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Blifver hon vars’ långt ifrå, där som Skogen var ihål och

glesugh,

Som henne tycktes, een vähl-växter Högd uthaff brantige

Kullar;

Sätter så dijt med ett idkeligt Lopp, sig menandes kunna
Där uthaff granliga see, hvar hon nu var stadder i Världen,
Men, när hon närmare kom til den ort och den
forrörde högden,

Seer hon med störste förundran dhe kantige vinklar och

uddar,

Konstige deelingar, artigt uthlöpande kroker i kårsvijs,
Märker och äntelig, när hon dijt kom, aff the store
Granater,

Schantz-Kårgar, halfve sampt heele Kanoner och dylika

redskap,

At där var upbygd een Bårg och en Schantz uthaff Men-

niskiofinger,

Hvilket behagade henne fast vähl, ty hon slutligen tänkte,
At icke långt där ifrån vore Byar och Städer til finnas.
Hvarföre klänger hon sigh medh besvär och medh
staplande fotter

Dijt, seen uthsträcker sin syyn, sine Ögons lustrande

strålar,

Låter them löpa så vidt och så bredt, som de siälff kunde

hinda,

Intil thess hon medh högste behagh mång’ ymnoge Åkrar,
Gräs-rijke ängiar och Gårdar, med Humbl’ hoopflätade

reffvor

Skönier och flyktigan Röök, uthpårsand’ aff Halmtäkte Byar;
Blijffver och vars’ något längre ther från hög-uddige spetzar,
Torn och flere slijk’ tekn, som uppbygde Städer uthvijsa,
Hvarföre, gladh uthaff slijkt, ville gijffva sigh neder til-

baka.

Men sij, tå vor uthaff mig alleredan stigarna bry Ilad’;
Gånger och uthgånger all had’ jagh sålunda ränkeligh

villat,

At hoon i Schantz en nu viklat var in, icke kunde kom’

tädan. 4

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:10:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/5/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free