Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Gyllenborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Enterfelt, och har emedlertid ’sändt mig förut med detta
Brefvet
Fru Lotta. (Til Sara afsides.)
Lat mig se, Sara! A, det är från min Far; säg honom*
at han ber sin Herre komma in; emedlertid vill jag läsa
Brefvet.
Sara. (Til Truls.)
Er Herre skall vara välkommen.
Truls.
Och jag med utan tvifvel. (Går ut)
Fru Lotta. [Läser sin Faders Bref.]
Jag hoppas, min kiära dotter, snart vara så lycklig
at se dig i Stockholm; emedlertid sänder jag dig en ung
Friare, Juncker Torbiörn Ränterik; han är så pickhågad
at se dig, at han intet släpt mig, för än jag igenom dessa
rader skulle skaffa honom tiltråde, fast än jag hoppas vara
rätt så snart framme som han. Han är fuller intet särdeles
höfsad: en gammal Farmor, som haft hans upfostran, har
med alt för mycket sielfsvåld giordt honom så litet
belef-vad, som du lär finna honom; men han är der emot en af
de rikaste här i Lähnet, han är af hederligit Folck, hans
Person tyckes vara väl nog, och en klok hustru finner sig
aldrabäst, när hon får sielf tilhöfla sin man.
Jag är min kiäraste Lottas
Trogne Fader,
Enterfelt
Fru Lotta.
Sielf tilhöfla sin man? Nei, tack för det, kiära Far, den
sysslan tar Er dotter aldrig på sig. Jag har hort talas om
denne Juncker Ränterik; det skall vara en underlig
Persedel. Men är dock inte mitt öde sällsamt? Mitt hierta
förklarar sig för en Cavalier, som menar hafva lärt så väl
at lefva, at han tror sig kunna mästra andra, och Far min
vill här gifva mig en man, den där ännu behöfver at lä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
