Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Gyllenborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ammi ral Enterfelt.
Det år val, det år väl; men alt kommer derpå ao,
Herre, hvad ni menar med de namn, ni nu upråknat.
Kallar ni ett angenåmt umgånge, der hiertat å mun fölgs åt,
der en oförfalskad vånskap, åtminstone en uprichtig
vål-villja soker at upfinna och åstadkomma alt, hvad som kan
lånda til inbördes ro och nöije, så ha vi haft det hår i
Sverige mer än på några orter i veriden, ja, åfven så
innom manna minne, at man ock finner ännu några
fotspor der af hos oss hos gammalt folck; och, ehuru detta
umgänget är nu så godt som försvunnit hos oss, så lår ni
dock fåfängt resa til utrikes orter, ni må nämna, hvilcka
ni vill, at det igenfinna. Räknar ni åter för innocente
tidfordrif alt, hvad som tillika lättar och förbättrar sinnet,
samt med det samma förfriskar och stärcker kroppen, så
ha de gamla Svenska bå’ upfunnit och nyttjat så många å
så tilräckeliga sådane tidfordrif, at uti forna tider det
hade blifvit räknat för en dårskap, at söka andre och flere
på främmande orter. Om politesse består uti hoflighet så
uti tal som svar, uti blygsamma och ingen förtörnande
ut-låtelser och uti en sky for at skiäligt vilja misshaga
någon, så har man, åtminstone i min ungdom, ei behöft
kasta bordt pengar på långliga resor, til at forvärfva sig
denna egenskapen; och sist, så framt den artigheten i alt
ens väsende, som I nemnat om, består uti hvad som
tillika bå’ anstår och pryder bägge kiönen, samt grundar sej
på en manlig, fryntlig och vyrdsam åtbörd hos det ena,
och ett fromt samt ärbart och dock gladlynt upforande
hos det andra; så var Sverige i forna tider derföre
namnkunnigt: och, om det nu mer ei är sej deruti likt, så har
det at tacka sådane Herrar som ni derföre, hvilcka med
Era utifrån införda artigheter giordt här en sådan
blan-ning,fc at man har svårt före at mer skilja det goda från
det onda.
Grefve Hurtig.
Hålt, gubbe, halt! Jag märcker, när gammalt folck få
lof at tala, så veta de intet, när de skola tiga igen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
