Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Gyllenborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
såra tanden, som likväl måste aldeles upryckas med alla
des diupa rötter, om elljest friheten skall hafva bestånd,
odi här blifva någon enighet, samt den där på grundade
allas välgång. Jag vill säija dig, min Lotta: ingen kan
förachta din Familie, utan at antingen förachta din Far
eller hans Far-far, som var en ärlig, redlig bonde;
förach-tar han din Far, så lät honom visa i sin Slächt någon,
som med mera möda, fara samt ärlighet bräckt sig up i
verlden än han; förachtar han den redliga Bonden, som
var din Fars Far-far, så måste han ock vara så onaturlig
at förachta första uphofsman af sin egen Familie, som
intet lärer mer vara kommen utur himmelen, än andra, och
som lärer aldrasist tilbakars nödvändigt hafva varit en god
Svensk Bonde, eller något dylikt Men, som jag sade, det
hugnar mig, at det är allenast I qvinfolck, som löpa med
slikt lapri; manfolcken ha mera förstånd och billighet än
så: min san ha de så, min Lotta. Det är väl, det är väl.
Fru Lotta.
Ja, min kiära Far, men det är dock med qvinfolcken
som jag mäst måste umgås; jag kan intet tåla at blifva
sedd öfver axlen eller at icke hållas för jämgod med dem,
som intet ha, mer än jag, sielfve t örti eu t det heders stånd,
de forbäfva sig öfver. Kom ihog Er egen Moster,
Styf-moster menar jag, Baron Stadig, Fröken Sisla Storlåt;
huru ställer hon sig mot Er half-Syster där? Det var länge,
kan tro, innan hon vålade sig at se henne; omsider lät
hon beveka sig dertil, och kanskie at, när de voro
en-sarnma, hon var så familier at kalla henne Cousine; men
kom någon främmande in, så hette hon mycket
kallsinnigt: min Fröken.
Fröken Sophia.
Alt detta är sant, min hiertans du; men kom derexnot
ihog din Gu-mor, den fromma Grefvinnan Hurtig; har du
någonsin sedt henne giöra någon slik oförståndig skilnad?
Har hon intet, fast du är henne på intet sätt skyld, dock
altid kallat dig i aldrastörsta Sällskapen snart Gtihdoter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
