Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Gyllenborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det siette Inträdet
Fångarna föras in till de forrige.
Gamble Sorgfrij.
Ach Son, min kiäre Son, fullbordas så det hopp
Af nöijsam ålder, som din gamble Far sig giordt,
Deri, at han dig ser en bråtzlig fånge?
Din moders död, som städze grämt mitt hierta,
Mig första gången nu en yncklig hugnad gier:
Hon — lycklig hon! — dymedelst slapp at se
En så förbannad dag, som den iag, arme, ser.
Den ömhet och försorg, hvarmed din späda barndom
Af henne skiöttes, ja dess altijd tedde längtan,
At se med åren din tillväxt i vett och lärdom,
Ha’ de bordt lönas så? Ach! Svara, Kiäre Son,
Biud till at med ett ord din Faders ängslan lijsa!
Kom till min famn, emedan iag än får
Dig kalla hijt och trycka till mitt bröst!
Unga Baron Sorgfrij.
O huldast’ Far, betänck, at med Er gråt
Mer ökes kiänslan af mitt ödes hårdhet.
Den del, som vänner ta i vår olycka,
Kan trösta; men när som Föräldrars sorg
Med vår sig blandar, giör han den mer häfftig.
Betänck, min Far, I aflade mig dödlig:
Som sådan, iag naturén lyda måste.
Hvad båtar det at många dagar räckna,
När de dock alle stadna i den sidsta?
Vårt lijf, så långt, som kort, är sist en idel dröm.
Tänck, tijden sielf måst fly och gie en annan rnm,
Samt störta med sig ner uti en glupsker afgrund
Land, Städer, Folck och hela veriden sidst.
Vårt drögzmål här får, kan eij vara länge.
Hvij böra de beklagas, som gå bort,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
