Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Gyllenborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gamble Sorgfrij.
Min ängslans tyngd förqväfver sielfva måhlet;
Dock hvad har iag at säija! Ach min Clas,
Lät desse Ögon af din åsyno blifva mätte,
För än vij sk ill jas evigt. Ah, mitt barn!
Hur’ offta har iag öfver dig i vaggan
Med omsorg vakat! Ach, är detta nu min lön?
Min Son, min Son, du har din Faders hierta bräckt!
(Han dånar,)
Unga Baron Sorgfrij.
Forbinde det! O himmel! (löper tiU än Far) Han är kall,
Bort-dånad, död; han med sin sidsta and’-drächt
Beskylte mig, at hafva bräckt des hierta.
O, Faseligt farväl! Kom ingen mera när mig:
Jag är en beest, ett villdiur, ja en diefvel;
At yncka mig är at ta del uti min synd.
Din Faders hierta du har bräckt; Men huru
Har du, min hulde Far, med en så vänlig upsyn,
Då kunnat afskied ta utaf en mordisk Son?
Hur’ kan din döda mund än en så gladlynt mijn
Mot honom te? Ach, mer än hierte-frätand’ sorg!
Miskundsam himmel! Hur har iag förskylt den nåden
At kunna, som iag gior, med bittre tårar
Min ånger vijsa? Giut, ach giut dig ut, min siäl,
I alla tecken af den hiertans sorg och ängslan,
Som en så hulder Fars frånfälle bör upväcka!
Du kiärest’ Kiälla af min olyckzfulla lefnad,
Hvij giorde ei min siäl dig sällskap utur verlden,
I hvilcken mig nu ingen ro är öfrig?
Men äst du död? Var döden då så lätt,
Hvars bitterhet dig så, för min skull, ängsligt skrämde?
(tager hans hand)
Hvi dröijer iag at frästa? Neij, mitt drögzmål
Bör blifva långt, at iag må plågas längre
Och hafva rådrum at rätt ångra min misgiärning.
Doch, om min gråt, min suckan och min jämmer . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
