- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 6. G. Eurelius[-Dahlstierna], C. Leyoncrona, I. Holmström, J. Paulinus [Lillienstedt] och O. Wexionius /
8

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunno Eurelii vitterhetsarbeten.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

XII.

De styfve Rijfels-bårg * i tårar sig ntgute,

Då dem förkunnad blef seent om een Malin Qväll
Des Konangs Hädanfärd, de tiocke Eekar tute,

Och hvarje Lapp, som ryys i norske kalle Tiäll,

De smälte Snön med Grååt på Bärgen, där de sate,

Och ett varmt stadigt Toö upijste Atle-fiäll 4.

Der hördes Far och Graan i eenslig ängslan susa 5,

Och Elfvers myckna Svall med strijde Strömmar frasa.

XIII.

Lijksom om Natte-tijd, näär een i hvijte Laaken

Sig atklädt haar med skiämpt, fast om han änn är Yänn,
Och oförmodelig een Ensam appå Baaken

Ankommer sackta fram, och Månen skijner änn,

Så snart han rörer ved hans Kropp, där han är Naaken,
Så blijr den Andra rädd för den snö-hvijta Svänn,

Ja, offta svåra skräckt, af Häpnad Steel och fälen,

Lijck som möör Aker-jord i H öste-natt af Tiälen.

XIV.

Så var mig och til Mods, men då jag mig betänckte,

Och hon sig höra lätt så vänligen och väl,

Då var den Hijsnad seen, som mig meer Frijmod skiänckte,
Så att jag drista mig framdraga mijne Skiäl
Och svara (ty mig grååt bå Röst och Lust fördränckte):
O Gud a-al ster, kom, undsätt min skrämda Siäl,

Som nu kan intet Ord för Snyfftan rätt uttala,

Kom, tala Du för Mig, du plä mig förr Hugsvala.

XV.

Hon såg mig gunstigt ann, så snart jag detta sade,

Der jag i skuggan låg och giängkade mitt Löf 6;

Een floor-bebundnan Krantz hon och på hufvudt hade
Och Harpan af och an i hvijta handen sköof,

Strax ved een Grååtögd Mijn, att öncka Svergies Skade;

Hon så med stilla Måål den tunna Lufften klöf:

Din Vilje är heelt god, men din Förmåga Svager,

Ty gif du ackt uppå, hvad jag dig före-drager.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:10:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/6/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free