Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunno Eurelii vitterhetsarbeten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XX.
Na börgiade man strax de starcke Murar bygga
Med höge runde Torn och diupe Grafver Kring,
Hvar inom alle de sig meente lefva trygga,
Som Vännskap lödt i hoop i starckan Trooheets Ring.
Strax lärde Man och af den klooka Honings-Mygga,
Utvälja for des Häär een Kung, som den til Ting
Och förtiänt Löön, som Ondt bedrefvet haar, framstämde
Elfr och med slijpte Svärd de Bofvar effter-klämde.
XXI.
Den Största Salugheet seen alle Rijken höllo,
När dem af Himmelen den gifven var till Kung,
För hvilckens Manna-mood de vreeder Rotar folio,
Då han sitt Folck var lätt och sinom Fiend tung,
Då han dem straffade, som raaste kring i Öllo 7,
Men Frommom nådig var och uhr sin Rijka Pung
Förgällte derass Svett, som Rättvijsan bijstode:
Han var, den alle Land så som een Gud tilbode.
XXIL
Då önskade hvar Man: o att doch måtte lefva,
Ja lefve väll vår Kung och aldrig döden see!
Den oss så mycket Gott, ja Bröd i fred kan gefva,
0 Himmel, honom doch Odödligheet betee!
Så skatta vij oss städs af alle de, som Eva
1 Linset burit fram, de mäst Lycksalige:
O att vår Öfverheet här evigt lefva finge,
Så bodde vij i roo in under hennes vinge.
xxm.
Så var det trogna Folcks Atrå och Böner trägna,
Men Himmlens fasta Sluut, som har sin egen Lag
Och för des snÖde Brott alt Kiöt haar täckts tillägna
Des Döds-Måål, har och stämt för Konungar sin Dag,
När Glaset uthe var, ty föll den folckets fägna,
Och oftast, då Han var dem mäst till liuft behag,
Då lärde man först rätt att låta tårar flyta,
Och öfver allmänn Nöd i allmänn Lååt utbryta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
