Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunno Eurelii vitterhetsarbeten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sehn böriar hon en Skald alt om de gamle Kämpar
Dan Älsta hon då vet utaf de månge tiog,
Som hon i Minne har, ok så til Orden lämpar
Sit kva, at Grannen ok en Visa sig på tog
At siunga gladelig (ty dem äi Sorger krämper),
Dän kalla Vinter-Natt är ändå länge nog.
De kunna Skalder fler än de Homerus skrifvet,
Fast de äi skriva lärt, det är dem ärfda gifvet.
De räkna utan Konst hvad Solens Vag-Väg lider
Utmäd sin Stugu-Vägg. När Månen til ok af
Tar, veta de så iust; ia fyra Arets Tider
De läsa rätt uppå en gammal Runestaf,
Ok se fast gärna at dän tröga Hösten skrider
Tit Hiuledagars Lust, som dem ok Hugnad gaf
I Fiohl, at de likväl då kunna komma samma
Ok ved däd Råd Gud ger få åter lite glamma.
Dän gyldne Tid, då hon för Världens Afgrund dölgde
Sig undan kröp hijt in i denna lilla Vrå,
Ty hon för skarpe Järn sit svaga Huvud hölgde,
I dässe Skrevor, där hon ännu kan väl må,
Då hon dän arga Värld ok Odygd inte fölgde,
Diht som dän ena Hohp dän andra plägar slå,
Nu for en Näve Gull ok inte Samvet aktar,
Män efter andras Lif til egen Välfärd Traktar.
När Krig dem kom uppå, dän Blod-besprängde Buse,
I våre Tider var dän Gamle LIEDEMAN
Til Styrsel dem tilsatt, ok honom Man ok Huse
Var villig föllia mäd, ty fördes de så an
At LIEDEMANS Beröm städs finnes uti Liuse,
Ok hvart et Barn ännu dät där beprisa kan.
Ja dem Naturen lärt sin Präst ok Förman ära,
Ty de äi kommit till at höge Funder lära.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
