- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 6. G. Eurelius[-Dahlstierna], C. Leyoncrona, I. Holmström, J. Paulinus [Lillienstedt] och O. Wexionius /
137

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Christoffer Leyoncronas vitterhetsarbeten.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Habor och Signill.

Habor till Signill.

<^Pen, som ditt hårda bröst dhet ringsta forr ey rörde,

Då han med svärdh och spjuth, medh vapen i sin hånd
Och som en Konungz sohn si tt ståth tillbörlig förde,

Nar han den första gång tog an din ljufva band,

Han kommqj nu förstält, digh desse radher sandher.

Om du dem blitt anseer, har du förlöst hans sial;

Men om du åter vrångt din’ögon från dem vänder
Så vest: du mister bort en alt för trogen trähl.

Tänck hvadh din skiönheetz macht hos mig doch mon uthrätta
Tänck om du „intet har stort välde öfver migh.

De händer, som sig’ förr i Mannablod plä tvätta,

De taa nu nåhi och trå blott till att tiena digh.

Mitt pantzar klär jag af, mitt bröst för ståhi nu drager
De lehna kläder ann, mitt hår i lockar slåår,

Mit ansicht’ blir förstält och en blijd mijn antager
Det lånar lijtet af din skönhet, som alt råår,

Doch skall jag säija rätt: mig heelt ovanlig faller
En sådan löser drächt; jag blyes för jag är
Hehl oklädd, jag mig syns som jag vor nakot aller,

Då mina skuldror ey dhet hårda stålet bär.

See mina fingrar än ey äro syn’lig bögda

Till dhe små Nåhlar, och att sättia på mig rätt.

Ty dhe är mehra vahn, vid vapen och att slögda,

Att skiära uthaf trää bå diur och rosor nätt,

Min gång ähr temm’lig stor, mitt tahl ännu vähl vijsar,
Att jag fast bättre veet hur som går till i fält,

An som huusfruer, och att jag för alt dig prijsar
Att lefva och att döö rätt som een tapper hielt.

Ibland jag täncker och, ack hvar är nu det hierta,

Som förr så tappert var? Ney bort all qvinsligheet,
Släck uth dhe kiärlekz blåss, som skiänka dig all smärta,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:10:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/6/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free