Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Israel Holmströms poetiska skrifter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hon håller hufvnd stilla,
Liksom ett faat chelie.
Ratt som en lookerancka,
Ha, ha, rancka
I ryggen, när hon vanekar
På golfvet af och the.
Svartsiuk mot mig och pijgan
Är och det tooket gråå;
Dock har hon sådan seeder,
Ha, ha, seeder,
Att hon gemenlig städer
Den fuhlsta, hon kan få.
Men om iag råkar narras
Med pijgan någon gång,
Så bannas hon och dandrar,
Ha, ha, dandrar,
Att grannen sig förundrar
På sådan svanesång.
Så iagar hon uhr tiensten
Den arma pijgan fort;
Sen hotar hon, den stygga,
Ha, ha, stygga,
Att genast villia ryggia
Sitt testament, hon giort.
Sehn måst’ iag upp och krusa,
På nytt inställa mig
Och med det trollet hykla,
Ha, ha, hykla
Så länge narras, gyckla,
Tills vreden stillar sig.
Då får hon ont af mohren,
Ja Gudh gie, fahren med!
Han plåge dig, din leska,
Ha, ha, leska!
Hur skulle man dig piska,
Som ey vill hålla fredh!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
