- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 6. G. Eurelius[-Dahlstierna], C. Leyoncrona, I. Holmström, J. Paulinus [Lillienstedt] och O. Wexionius /
231

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan Paulinus' vitterhetsarbeten.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Derigenom kunde han ock så mycket lättare föreskrifva
de blifvande fredsvilkoren.

For att minska sina göromål och få en lugnare
verksamhet, hade LiUimstedt, redan kommen till ålder, begärt och
den 11 October erhållit afsked från kanslirådsembetet och
deltog derefter endast i riksrådsgoromålen. Men i stället för
att få hvila måste han snart åtaga sig en ännu mödosammare
befattning. Sedan man erfarit czaretis benägenhet for fred,
oberoende af de så mycket fruktade arfsanspråken på
kronan, väcktes i rådet den 16 Februari fråga, om
hvilken skulle sändas såsom ombud till den kongress, som nu
var utsatt att hållas i Nystad. Alla rösterna utföllo för
LiUienstedt) som, oaktadt alla invändningar, måste åtaga sig
ett värf, hvaraf han nu likasom förra gången icke
väntade någon ära, hvarken för sig eller fosterlandet.
Friherre Strömfddt utsågs till det andra sändebudet. Den 28
Mars anträdde de resan och, efter otroliga ansträngningar
och faror, anlände lyckligt till Finlands fasta land. Här
måste de länge vänta, innan de ryska sändebuden
ditkom-mo. Först i medlet af Maj börjades fr eds verket, och ej
förr än den 30 Augusti underskrefvos traktaterna till den
for Sverige så dyrköpta freden i Nystad *). Det freds
bud, som de svenska emissarierna hemförde, blef dock i
det så hårdt pröfvade och utarmade fosterlandet mottaget
med den yttersta glädje af alla samhällsklasser. Mest
gladde sig dock landtmannen, som nu hoppades att i ro
åter få odla sina tegar, utan fruktan att hans uppväxande
söner skulle dragas ifrån arbetet, för att dö på slagfältet,
att i*ladan få insamla sina skördar, utan fruktan för
fiendens omenskliga härjningar. Men — en ny tid kom och
bedömde LUUenstedts fredsunderhandlingar helt annorlunda.
Ryktet ville till och med veta, att han forrådt sitt
fosterland och för rubler bortsålt en del af den finska jorden.
Med stöd af detta rykte berättas konung Gustaf III, vid ett
besök på Abo akademis bibliothek, der IMlienstedts porträtt

*) Med anledning af denna fred afbrändes i Petersburg ett
utsökt fyrverkeri, som beskrifves sålunda. Början skedde med ett hus,
som föreställde Jani tempel. Ifrån högra sidan kom en mansbild
förd af ett lejon, och från den venstra likaledes en, som fördes af
en örn. De möttes vid templets dörrar, som voro öppna, igenläto
hvardera en af dem och gåfvo sedan hvarandra handen, till tecken
af återställd vänskap.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:10:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/6/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free