Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olof Wexionii vitterhetsarbeten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XLV.
O qvam miserum nesdre mori! Senec.
Dhen menn‘skians sällheet syns til klagligt vilkor luta,
Som intet hafver lärdt sin leffnat rätt at sluta.
Min Jesu, rota mig det ädla vijssdoms fröö
I biertat, at iagh må beredd ocb saligh döö.
XLVI.
Salige åhren I, som har gråten.
Luc. 6. 21.
Saligt folck, som bär i verlden låten sorge-tårar rinna,
Dy I sku* en ymnig hugnat i Oudz höga himmel Unna.
XLVII.
Immanuel.
Låt verlden raasa fritt, förbistras, bulra, slåss:
Hon drijffz aff mörcksens macbt; men vij ba Gudh medh os
XL VIII.
Henniskian.
Hvad är en menn’skia? Stofft, en loos ocb fucbtig mull.
Gy undra då, at bon så plötzlig går omkull.
XLIX.
Dhes korta lefvarne.
Formedelst Adams fall är oss vår leffnad kort;
Dy gå vij lijkt en dröm ocb som en skugga bort.
L.
Til dhen fallne Adam.
Hur’ haa du tient, måh’ns du så hastigt vardt cassera’?
Tänck Adam. hvar du för en lijte» stund spatzera,
Och hvar du vistas nu, din frijheet, pracht och våld;
Du sielff är fattigh man, nu beel ocb hållen såld.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
