- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 6. G. Eurelius[-Dahlstierna], C. Leyoncrona, I. Holmström, J. Paulinus [Lillienstedt] och O. Wexionius /
384

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olof Wexionii vitterhetsarbeten.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I det fru Venus var ey du som vahnligt fatt,

Men å sin tbron bå’ mod- och måhlbestulen satr.

Och det så mycket mebr alt folck i undran sånckte,

Som ingen viste bvad des sörjand sinnen krånckte;

Sidst understodh sigb een aff bennes tårnor tree,

Om kundskap hår uthi som underdånigst bee:

Hon sade: stora fru, all vånligheetz gudinna,

Hvij at det våsend vij dock så bekymbrat finna,

Som sorglosbeeten sielff til tienst och lydna haar?

At oss dæk slijkt ett moln vår glådie-sol fortaar.

Ä* moylig’t at en satz, den alle hiertan vörda,

Kan aå aff Himlens hand medh ängslan blij bebörda,

Som det aff ringa lått, aff nedrigt tycke år?

Gudinnan gaff til svars: min börda, mitt besvår

Går ehr rätt lijtet ann; leil at forta‘a all villa,

Alt vrångsint missförstånd, så år den bofven lilla

Min son som enderst — och min son var nåpplin nåmbt,
Då kom den stålte pilt lijkt en, man hade ståmbt,

I fullan flyebt och sanch för Froijas fagra fotter,

Ja vardt, i stallet for at plötzlin blij forstotter,

Som ämpnet låt sigh see, med frögd och gladie stoor,
Medh kårligt våhlkom kyst och fagnad aff sin moor;

Som togh den reese-man begärlin i sitt sköthe,

Och kund’ ey prijsa nogh des hurtiga gemothe,

Då hon förstodh, bor han medh vinning hade gast
Den runda vcrldzens kretz i öster, södh och våst

Leil sade hon: min son, hur står då til i norden?
Förmåhr din sota brand den snööbetäckte jorden
£y värma upp, och skal den kalla veridens tracht
Bespåtta digh och migh, sampt bägges våra macht?

Det står oss intet ann att lijda eller tåbla -—

Min fru-moor, svara’ han, at Nordens folck det håhla,

Så oempfindtligt år och intet älska vil,

Det kan man hvarken migh ellc henne råckna til,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:10:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/6/0394.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free