- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 7, Magnus Gabriel De La Gardie, Jacob Arrhenius, Israel Kolmodin, Gustaf Ållon, Jacob Boëthius och Peter Brask /
159

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jacon Arrhenius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hvarigenom han snart med narnn och tittlar vardt hedrad,
Som uthi detta stånd de lärdaste pläga bekomma.

Bleff förordnad och satt til arbetar’ i örte- och trägård,
På den berömliga ort, det rum och lustiga ställe,

Dijt som yppersta träden, dijt de skönaste rosor och lilior
Aff dhet rijke och land, som fast stort och vijda beprijsat,
Uthvälias, letas i hoop, församblas, föras tilsamman,

Der planteras med konst, der växa, födas och ansas
Til den skickliga tijdh, de uthan all vanck så ock skada
Landet til prydnat och gagn tilbaka sändas och flyttas,
Hvilcken förnembliga tienst han förestodh väl och för valte
Til it godt behagh te’n högsta örtegårdz herren,

Släckt, förvandter, sigh sielff til prijs, til hugnat och glädie,
Hvilcka sitt hopp och lijt näst herren til honom satte,
Synnerlig ibland dem hans kär-liuf-älskliga maka,

Som uthi ähra och dygd med honom lefde tilsammans,
Der näst telningar ung, som aff dem begge uprunno.

Men effter mit behagh, dem all’ han måste förlåta,

Ty dhet är modsampt och svårt med fotterna spierna mot

udden.

Denna förnemblige man, för tijden jagh icke vil nämpna,
Men käre kom hijt fram, lät see om du honom kiänner,
Känner du’n ey, iagh känner väl digh, var derpå försäkrad,
Samma vägen du skall, den resan står digh tilbaka.

Var derföre beredd, medh hast du giör digh och färdig,
Digh är ganska ovist, när mig behagar at komma.

Giff digh lijkväl til fredz, och lät digh icke förfära,
Skada iagh giör dig ey, ey heller förer i fahra,

Uthan försätter aff land, der du har vandrat en fremling,
Förer til tryggeste hambn, dijt du åstundar och längtar,
Lijka pom skedt hafver den, som här för ögonen ligger,
Hvilken ifrån den verld, sampt hennes jämmer och möda
Kom til tryggare ort, til en outhsäyelig glädie,

Bland dhe heeligas taal har nått det eviga lijfvet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:13:10 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svsf/7/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free