- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 7, Magnus Gabriel De La Gardie, Jacob Arrhenius, Israel Kolmodin, Gustaf Ållon, Jacob Boëthius och Peter Brask /
175

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf Ollon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÖRORD.

&U6TAF OLLON föddes på Wikbolandet i Östergötland
år 1646. Sedan han genomgått Linköpings skola och
gymnasium, erhöll han någon befattning hos riksrådet friherre
Knut Kurck på Ollonö, genom hvilkens förord han sedan
befordrades till kamrer vid stora sjötullen i Stockholm,
hvarest han dog 1703.

Härtill inskränka sig de torftiga uppgifter, hvilka vi
ega om denne rikt utrustade sångares lefnadsöden. Om
hans härkomst känna vi intet; men sannolikast är, att
friherre Kurck hos den uppväxande ynglingen — en son till
någon af godsets underlydande — funnit lofvande anlag,
besÖrjt hans uppfostran, gifvit honom namn efter egendomen
och skaffat honom befordran. Att han efterlemnat
arfvin-gar, känna vi af Plantin, som säger sig hos dem hafva i
handskrift sett de psalmer, som af honom blifvit författade;
men om dessa arfvingar varit närmare eller fjermare
slägtin-gar, eller hvilka de ens varit, nämner han icke. Sjelf sökte
icke Ollon att göra sitt namn kändt eller lysande hvarken
för samtid eller efterverld; han älskade ett stilla obemäckt lif
och hade under dess skiften sin enda förnöjelse i Gud.
Verldslig fåfänga och vinning, gods och jord aktade han intet.
“Tidens eländighet kunde icke förnöja hans själ, ty hvart
han böjde sitt sinne fann han icke annat än obeständighet*,
och ropade derföre med kärlek och tro till Herren:

“Hjelp mig i denna verld ostraff lig lefva kunna,

Så skall du Gud mig unna en salig hädanfard.®

Så lefde Ollon endast för det andeliga lifvet, utan att
akta på verldens pris, utan att soka dess egodelar. “Från
girighetens snara och allt bedrägeri“ bad han Gud frälsa
sig.. Det är derfore icke troligt, att han lemnat sina
arfvingar några jordiska skatter; men till dem och alla, som
tröstande framträda till Guds nådesthron och med honom
bedja om en salig hädanfärd, har han lemnat ett arf, som
ingen kan förskingra, ehuru det går ifrån slägter till slägter.
I vår kyrkas psalmöok finner hvar och en, som vill söka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:10:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/7/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free