Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorsten Rudeen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Soru nar i grannens gård tangdt an en faslig låga
Ocb taken til en deel i busen fallit in,
Vulcanus vunnit har the släckiares förmåga.
Hvem närmst år börjar tå förlorad gifva sin.
The löpa flåssand’, ocb i löpandet the snafva,
Men til at bärga sitt, the mer ej hånder hafva.
Så har tig, grannen lårdt hvad ofärd tig forbijdar,
När en gång thetta svärd moot tig sig håfver opp,
Tu falska sax, tin håmd tig kommer, hvad thet lijder,
Tu får väl mindr’ än thet, hvar om tu giordt tig hopp
Thet Riga, som tig är så säkert, måst tu lämna,
Och hoo veet mer til hvad tu får tig konung nämna.
Behagar tig, at tu en skantz ell’ två besitter,
Them ey tu så med svärd, som mer* med handel flck.
Men lyckan är en åål, som svårlig hållas gitter.
Låt vintren gå förbij, säg sedan hur thet gick.
Tig doch i medier tijd en avig skam vill blifva,
At tu, hvad titt ej blir, doch namn af tig månd gifva.
Ty när Neumunde blir Neuniunde, soro thet varit,
Lår knapt nån Augusts*burg mer gifvas. Från then dag
Kong Carl, at sökia tig, har öfver Dunen farit,
Och alt förstördt, ther på tu grundat titt forslag.
Tin crona från then dag så löst begynt at bängia,
At minsta väder-pust then vil af toppen slångia.
Jag ville, stora Carl, min verser foilia kunne
Tben fart, som öfver Dun tig och the tina fördt.
Hur’ af en ädel eld, thes allas hiårtan brunne,
Bland thern ej annat vardt, än, döö ell’ vinna, hördt.
Hur tig the saxer ther, til mord beredde, mötte,
Och bur med eld och udd tu them til ryggia stötte.
Hur tina svänner ha med oforsagda sinne
Sitt bröst moot kuulan satt, med blotta svärd i hand
Lagdt Öfver ända them, som i sitt harnesk inne
Förgömdt sig och them lärdt med värjan skrifv’ i sand.
Hur’ en utbärdand eld thet hela fäldt uptände.
Och kroppar tusendtals til Charons färgi a sände.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
