Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorsten Rudeen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXXI1L
Giftkars och Istpus smtaal,
rögdt vid berr professor Hermelins sampt jungfru Bebtns
bröllop then 9 September 1689.
XI är solen ärna nyss ubr tvillinghnuse fabra,
Han en sa stilla frögd i heela luften gaf,
Att skulle sådant väbr i hafven stadigt vara,
Skull’ skeppen bvarken blij behåld’ ell’ gå i kvaf.
All molnen smulto bort, till stillbet all ting stämde,
Ey rörde sig ett löf, men var så vacker daa,
Att Doris in till kvälls på klippan satt och kämde
Sitt gröna båår ocb om sin gamla kärlek kvaa.
Tå var ey görlig ting i stuugan inne sittia,
Hvar mante vännen sin i gröna gräse gåå,
lag glömde heller ey bekanta ställen vittia,
Gick ensam, tänkte lell: to tör full sällskap fåå,
Mig skyndar till en ort, ther intet nöje feelte,
All marken log af grönt ocb blomster tusenfaal,
Trän sköto blad och blom, i luften lärkian speelte,
Och Zepbyr endast blees att göra skuggan svaal.
Två karlar råkar iag, men af olijka kynne,
Then ena tankfull, suur ocb grätt på läppan beet,
Then andra pigg och qvick ocb af ett leevist lynne,
Var kallad Giftkär, men then förra Astgram beet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
