Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorsten Rudeen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tå löstes bandet först, som hiärtan sammanhöll,
Gull-hungren dref bå dygd och kiäriek utur sinne,
Uprichtighet och troo ey trifdes mer thärinne,
Och folcket lik som blindt til kargbet hoptals föll.
En broder gatt ey se sin broder bättre må,
På andras välstånd man et svartsiokt öga hade,
Och grannans feta fa var graunans största skade,
Thet man med lika blygd och rätt månd efterstå.
Til hvad som vinning gaf var ingens lusta, sen,
En våghals lif och gods åt vind och vatten trodde»
För råån ey någon fri längst öfver hafvet bodde,
Tå måst then goda först för god-tro lida men»
Ey smakte mat ell* dryck om ey nr Oyllenskål,
Om ey med sommar-is ocb vinter-blomster dyrkat,
Om ey från främmand strand, dock ey vår krop at styrka,
Vår lusta mättas vil, som blir dock framgient snål.
A t Alpbeus rinner söt bland halsens bittra salt,
lag mindre nndrar, än at i slik lasters yra
Nån kiötzlig menskia kan sin gång ostraffUg styra,
Thet gyllne lifvets folck then vinner månge-falt
Ty thet the kände ey, kund’ the ey eftertrå,
Men tämja lostan, sen hon smaka lärdt thet smicker,
Som i thet blanka mynt oeh verldsens vällust sticker»
Thet är en ört som vid hvar by ey står at få»
En sådan var dock then vi bär på båren sa,
Han har sin ålder left med årligt namn och beder,
I barna menlösbet ocb ängel-rena seder,’
Them verlden ingen fläck ell’ smitta orkat ge.
Tbät var så långt ifrån ban älskat verldalig viost,
At han ock egen rätt ey sällan har förgätit,
Sit bröd med ingens suck, med ingens afvond ätit,
Thet bröd Gud honom gaf, när ban thet sökte minst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
