Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorsten Rudeen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den med sin dygd och Ijuflighel
Försota vettadt alt fortreet,
Som tröttsamt arbet följer,
I lijf ocb död ehr trogna vän,
Den tar ett omildt öde hän,
En skoifel jord den höljer.
Desa parpar utaf kinn och mun,
Som lyste på sin bvijta grann,
Den bleka död förstörer.
Dess ögon, öron, foot och hand,
8tå slntna, täpta satt* i band
Och ingen lemm sig rörer.
Ach, om doch af den ädla green
På gojfvet måtte leeka en,
Som fadrens hiärta gläder!
Men acb, det hopp, som mångfalt var,
I blomman tijdt försvunnit bar,
Det sorg på sorgen späder.
Jag känner min förmögenhet,
At den de ord ey finna veet,
Som kan ebr ängslan hindra;
Så är doch den ey ehr alleen,
Hon rorer af oss hvar och en,
Det bör dess svårhet lindra,
När en så vett- och dygdig siäl
Af jorden biader sitt fahrvähl,
Hvem är, som icke lijder?
En efftersyyn man saknat har,
Den doch så ganska nödig var
För dessa järne-tijder.
Den här så väll sin vandel fordt,
Att man den aldrig tadlas hördt,
Men med en mann berömmas.
Den altijd om med himlen gådt,
Och aldrig i de gillen stådt,
Der vrångt om andra dömmas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
