Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorsten Rudeen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den så sig sielfvan vunnit har,
At hon de luster leedig var,
Som vår natur besvära;
Och forstå gång oss nu gör ledt,
När vi så snart och oförsedt
Dess närvist måst umbära.
Acb, hjorten seer så många åhr,
En orm sin ungdom åter får,
På nytt en Phænix fodas;
Ach, detta skeer tbe dumma diur,
Men iordens bästa creatur
Måst i dess blomster ödas!
Hvad båtar dygdens vägar gå,
När dygd mer’n odygd ey förmå
Ur dödsens välde hiälpa?
Lät döden läggia skäcktan an,
Var seen så dygdig som tu kan,
Ta måst’ åth grafven stiälpa.
Men ney: tbet är förmycket sagd t,
Dygd är ey under dödsens macht:
Dygd vinner allt elände.
Dess vägar båtar vist at gå
For den, ett ävigt lijf vill få
Med hugnad utan ända.
Hvad är thet, om vår usla kropp
I jord af matkar frätas opp?
Till siälen thet ey hinner.
En dygdig siäl är här en gäst,
En tijd i kiötzens fängsle fäst,
Som lufft i döden finner
All vatten, hvar tbe rinna må,
Från hafvet och till hafvet gå,
I modrens famn sig giuta.
Den siäl som här sitt afskeed tabr,
Från himlen kom, till himlen fabr
Sin9 faders frögd att niuta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>