Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorsten Rudeen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skall til ett ovist stånd en faslig dod oss föra,
Hvem skalle neka sig att sörja dag ocb natt?
Men som vij vetta vist b vad oförgänglig skatt
Oss vantar i Gudz gård, kan sådan sorg oss röra?
Som man no ey hans stånd kan atan afand sörja,
(Det ingen göra bör) hvart vill ehr tårars elf?
I svaren: den går ann ey honom men ehr sielf;
Men hvad är annat thet än Gudz nåd klandra börja?
Den Guden, som har fördt så underliga vägar
Hans trötta skepp i roo, är han nu vorden svag?
Skuir han och ey ehr rätt än bringa för en dag,
Tror han väl sårar först, men sehn med hugnad plägar?
Det skall ehr hugna mehr än qvälia att sin* dagar
Han så vändt ann till tienst vår Gud, vår kung, vårt lann,
At han, som lastar alt, hans nijt ey lasta kan,
A t oss hans vackra namn och siälen Gud behagar.
Ocb om hans goda troo af runda löiften avijktee,
Var skulden dock ey hans, han gick sitt vissa skred
I stadig redlighet, men togs nu bort i fred,
Kär Gud såg att ey dygd med arghet mehr förlijktes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
