Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorsten Rudeen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LXXIV.
Råd får friare.
Det liud, som skallar moot, »ar mao till skogeu talar,
Men aldrig otilltalt nån med sin rost bogsvalar,
Den sota återklang en eftersyn oss gier.
Har mest vårt fraefolk i älskog sig beteer
Do må väl, ungersven, da må med kläder statsa,
Må krasa up ditt håår, må batt och handskar patsa,
Må göra hvad da vill, så länge da äst dam
Och yttrar ey din håg, är iungfran iemval stum.
Det blyga slagtet kan ey sielf sin gnnst utbi uda;
De måste visa köld, fastän de inom siuda,
Och biir dervid att den måst mål i monneo ha,
Som lära vill sin vän, att stafva J ocb A.
Bryt derfor, ungkarl, lost, kanske dig Astrild gynnar;
Skall da ock kalfskinn få, ar ey så godt du skynnar,
Som länge biad Wi? Det ar ett stort forråd
I kiarlek bry sig med ett alt för långt beråd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>