Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Rudenschöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
denna gången uteblifvit, lärer kanhända rid ny upplage
ersättas. Imedlertid förmodar att ej blifva ansedd såsom
ville jag tränga mig in i kongl. Vitterhetsakademiens
giö-romål, om jag dristar anställa et försök af denna gransk*
ning, och til et prof allenast gifva några anmärkningar
vid första capitlet vid handen.
Jag finner mig i början föranlåten at gjöra en på*
minnelse, hvartil flere ställen i detta capitel gifva mig
anledning. Tydelighet och en otvungen skrifart äro otan
tvifvel iblaod de angelägnaste ögnamärken; dock så at
värdigheten ej saknas, och inga familiere utlåtelser tillåtas,
hvarigenom läsaren såge sig liksom föga aktad: en regel,
som i anseende till vårt modersmål är så mycket
väsentligare, som åtminstone af de språk, mig äro bekante, det
är det enda, som både till sammansättning och talesätt
efter nu varande bruk annorledes skrifves än talas; så
att hvad i allmänt umgänge brukas, ofta är uti skrifvande
med värdigheten och anständigheten ej öfverensstämmande.
Den första anledning till denna anmärkning har jag
p. I. 1. 1 af ordet matts, i stället för masts, hvilket jag
ej Skulle tro, att en anständig skrifart vidkännes, ehuru
det i umgänget brukas. Jag hade dock hällre sagt: Man
bar ej eller Man md ej.
Ib. 1. 5. De förnämste Romerske ställens namn. Jag
hade hällre satt: Namnen af de förnämsta ställen i Rom,
emedan det förra kunde uttydas om alla länder, som voro
de romare undergifne, ej häller säger Auctoren: Lss
en-droits Romains, utan Lss endroits de Roms.
P. 2. 1. 1. Manfolken vistades foga uti dem. Mig
tyckes Mankönet hade bättre skickat sig på detta stället.
P. 3. 1. 3. Det ma kriget var alltid det andras moder.
Jag vet ej om moder i denna mening kan tålas i vårt
språk; Ursprung torde hafva varit tjenligare. Eller ock:
Ett krig födde af sig ett annat
Ib. 1. 24. När Tarquimus etc. giorde han en ting.
Fran8Öskan har: Il fit uns chose; men en så litteral öfver*
sättning lärer här ej väl tålas. Ordet ting brukas ej så
mångfaldigt, som chose i fransöskan. Jag hade trodt bättre:
Han gjorde et steg.
P. 4. 1. 4. Mm då man gjör det en star skam, tyckes
ej uttrycka auctorens mening. Ej heller lärer skam har
passa sig. Jag vet ock ej om väl kao sägas: gjöra et
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
