Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Rudenschöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ib. 1. 20. ölcte deras fordringar. Jag menar påstå-
ende hade varit egenteliga termen
Ib. 1. 21. Segervinnaren blef förskräckt Constemé
betyder bar villrådig eller häpen, hvilket ock bättre passar
sig till segervinnare än förskräckt.
P. 8. !. 5. Tre åtskiUige folk. Här bade meningen
tyckts fordra trenne serskildte folkslag.
Ib. 1. 10. Kommit från sins emellan stridande folk. Jag
hade sagt härstammat af etc., hvilket är anctorens mening.
Ib. 1. 13 Sådan som veriden i dag. Jag skalle ej
tro att vårt svenska i dag kan brakas såsom det
fransö-ska aujourdhw, at betekna närvarande tid. Jag hade trodt
bättre: såsom vår nu varande verld beskaffad.
P. 9. 1. 9. Rom blef af sådans segrar icke bortskämdt,
utan beholt med dem hela sin fattigdom. a(fest ce qui donnait
aux Romcnns des victoires qui ne les corrompirent point, et qui
leur laissérent toute leur paucreté.u Vid detta stället äro flere
påminnelser at gjora. l:o skalle man tro at här är frågan
om Rom och dess byggnader, som ej blifvit bortskämde;
derföre hade varit bättre at här följa texten, som säger:
de romare. 2:o. Bortskämd kan sägas i många slags
mening. Här är frågan om sederne, och hade altså tyckts
böra heta de romare blef vo ej förvärrade, hvilket äfvenväl
är en bemärkelse af gåté. 3:o, finner jag här utan, som
betecknar et oppositom, hvilket på detta stället ej har ram,
derfore ock aactoren har et.
P. 9. 1. 12. Börjat falla vid Pgrrki, Gallernes och
Hannibals ankomst Början kan ej supponera mer än en enda
epoque, ocb således ej trenne så långt ifrån bvarannan
skilde. Auctoren säger: Se seraient trouvés dans la
déca-dence. Det är: Hade redan varit i af tagande.
Ib. 1. 30. Aactoren vill här med maitres ej säga
öfvermän, utan läromästare i envishet.
P. 10. 1. 20. Lägga honom (träldomen) på andra. Jag
hade trodt, at den hade bättre skickat sig här än honom,
som tyckes personifiera träldomen.
P. 11. 1. 15. Til exempel, på detta sättet brukat,
tyckes för mycket likna en discours familier, och kan hända
hade varit tienligare: Såsom den at, etc.
Ib. I. 22. Och branden förtärde allenast några
herde-kojor: uEt lincendie de la ville ne fut que tincendie de
quel-ques cabanes de pastmrs*. Här saknas både energien och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
